För oss som var trötta på de färgade banden...

...så finns den vita knuten! Den som bär den tar ställning till samkönade äktenskap. Läs mer på WhiteKnot.org!

Baltstaternas tragik och tragedi

För några år sedan var baltstaterna en förebild inom en rad olika områden, såsom skattepolitik, ekonomisk utveckling och demokratiuppbyggnad efter Sovjets fall.

Idag är de tre länderna ett vittne om tragedi och tragik.

Tragedin handlar kort och gott om finanskrisens följder med allt vad det innebär i termer av arbetslöshet på snart 20%, BNP-ras på 10% och tal om devalveringar.

Tragiken, däremot, avser hur vidrigt homofolket behandlas. Tidigare i år lyckades man till slut driva igenom tillstånd för att anordna Baltic Pride i Riga med starkt stöd från svenska politiker från framförallt FP, V och MP, men det var inte helt utan problem och smutskastning. Och igår beslutade den litauiska riksdagen att förbjuda information om homosexualitet i skolorna för att ”skydda barnen” och värna ”den traditionella familjemodellen”. En litauisk Human Rights-aktivist framför att det kan bli svårt om inte omöjligt för lärare att gripa in om en homosexuell elev blir mobbad.

Oooops Reinfeldt...

I partiledardebatten just nu. Mona Sahlin till Fredrik Reinfeldt: ”Du är nybörjare på att försvara den svenska modellen”. Dagens punch-line. Eller kanske dagens sanning.

Snott från Åsa Petersens FaceBook-status. Har ni inte läst hennes underbara bok Bortom normen 2.0 – Om en ny sorts rättvisa, så är det definitivt dags för det. Annars går det ju att snoka lite bland texterna i hennes numera nedlagda blogg.

Shalom Tel Aviv!

Micke och jag har i ett par månader pratat om den där resan till Tel Aviv - bögarnas förlovade Mecka alternativt heliga land. Vad som har skett rent konkret med planerna lämnar vi till det osagda.

Härom veckan gick Tel Aviv Pride av stapeln och återigen visade staden upp sig från sin queeraste sida. I samband med det släppte Handelshomosens våta dröm Yehonathan Gatro ett par nya låtar, perfekt inför sommarens balkongdiscon.

Slutligen vill jag tipsa om det här reportaget från Fred i Mellanöstern-bloggen. Väl värt en titt!

Shalom Tel Aviv!

Som om vi inte älskade Kappelin nog...

...så droppar hon följande mening i sin fantastiska DI-krönika om soffliggarens högsäsong:

"Så även den där oformliga kroppsdelen som sitter liksom mittt på och som av
någon anledning blir tjockare för varje år, trots höstens och vinterns goda
föresatser. Arbetsårets sista ansträngning är därför inte Scoopet med stort S,
utan Dieten med stort D"

Bild från SVT.

Ateism, sekularisering och religiösa skolors icke-vara

Jag är inget fan av religion. Stating the obvious. Men jag tycker likväl att det är viktigt att skilja på begreppen: ateism och sekularisering är inte samma sak. Ateism är det jag utövar privat, dvs undviker så många religiösa traditioner, seder, riter och tecken som möjligt – medan sekularisering är det karaktärsdrag jag önskar att staten skall bära.

Och med sekularisering menar jag såklart att staten skall vara religiöst och livsåskådningsmässigt obunden, utöva likabehandling (till skillnad från särlagstiftning) och kantas av mänskliga och demokratiska rättigheter, inklusive religionsfrihet.

Humanisternas kampanj ”Gud finns nog inte” har, med rätta, blivit kritiserad på konstruktivt och korrekt sätt för att den är för militant-ateistiskt jämfört med vad förbundet utger sig för att vara. Samt att färgvalet gult och blått tillsammans med kritiken mot religion kan kopplas till högerextrema grupper. Samt för att utgångspunkten är det kristna Sverige. Bland annat.

En vassare kampanj hade fokuserat på en smalare spännvidd och peka på vilka religiösa egenheter som träder fram i statens maktutövande och lagbok. Ett sådant exempel är att religiösa friskolor är tillåtna.

Som jag skrev tidigare är en sekulariserad stat fri från värderingar, men tillåter sina medborgare att ha religiösa uppfattningar. De religiösa friskolorna står i tvär kontrast till detta och utgör ett sätt för föräldrar att tvinga barnen en religion. Själva tanken med en sekulär skola är att barnen skall kunna uppleva och lära om olika livsåskådningar för att sedan kunna ta ställningen till den som faller dem bäst i smaken, medan religiösa friskolor direkt uttalat är religiösa till karaktär och oavsett om undervisningen informerar om olika alternativ så indoktrineras barnen kulturellt.

Detta är en beskrivning av det generella fallet.

På ett specifikt plan kan vi hitta en hel del motargument av sakpolitisk karaktär. Flickors frihet minimeras med hjälp av stenhård koll och kontroll samt vapen som slöjan. Homosexualitet framställs i flera fall som en sjukdom, och i Holland rapporteras det i dagarna om att homosexuella lärare kan sparkas från religiösa friskolor med hänvisning till "deras livsstil". Plymouthbröderna har startat en sekteristisk skola där kvinnor skall underkasta sig genom att bära slöja för att påminnas om att de är underställda mannen.

Med tanke på hur mycket kritik Humanisterna har fått och hur mycket deras förtroende har naggats i kanten, så hade den enorma summa de torde ha lagt ned på kampanjen ha investerats bättre i en smalare sakpolitisk fråga...

Moralhysteri och drömmar

Nämen, herr Milton är ute och minglar med snygg slips och alldeles för många jobbpapper.

Anders Miltons debattartikel i DN i morse fick nog många att känna sig både förvirrade och förtvivlade. Den f.d. RK Sverige-ordföranden (sure, han gör ett OK jobb i HIV-frågan), Läkarförbundsbossen, Katastrofskommissionsutredaren med mera för under rubriken ”Dela ut gratis P-piller till skolelever över 15 år” en moralistisk argumentation på ett taffligt språk i syfte att presentera en regeringsutredning om oönskade graviditeter. Hans moralpanik återspeglas särskilt tydligt i rubriken – för även om han inte vill tro att det är så, eller inte vill att skall vara så, så är kombinationen 13-åriga tjejer och kondom inte alltid komplett.

Därutöver vill han registrera alla aborter centralt. Vilken nytta det skulle ge är lite oklart, men abortingreppen skulle eventuellt kunna synas i journalen då; dessutom har de sådana register i Danmark och Nederländerna, varifrån det för övrigt finns studier som visar att inhemska kvinnor är mer återhållsamma med aborter än kvinnor födda utanför Västeuropa.

Ni märker, va? Moralisera mera, tvinga på ungdomar kondomer (nytänk!) och be till gud att aborttalet i Sverige skall minska. Så blir vi alla mindre gravida och mer lyckliga.

Jag som ville ha en Porsche

Ingen Carrera för mig... Får bli en Maserati Quattroporte då.

Så fort man öppnar Dagens Industri så attackeras man av journalistiskt grin om bilindustrin. Den ena mer ointressant än den andra. Men igår kunde jag till min stora förskräckelse läsa att Porsche riskerar att köpas upp av en investmentfond från Qatar. Där grusades helt mitt förtroende för det tyska anrika företaget.

I Qatar är nämligen homosex förbjudet och kan ge 5 års fängelse. Utlänningar klarar sig då och då undan, men uppenbarligen inte alltid. Fresh?

Marija luktar fisk

Marija Serifovic, som på något konstigt vänster kammade hem ESC härom året, visar upp ett skolboksexempel på renommésnyltning. Först spelar hon lesbisk, sedan påstår hon att sex mellan män är onaturligt. Darling - jag tycker att det är onaturligt att yla på serbiska inför hela Europa. Och att stava Marija med j.

Sanningar och sommardagsdrömmar

Vad gör man en morgon på kontoret i början av juni, då det småregnar ute och de syndigt korta shortsen lyser med sin frånvaro? Jo, man drömmer sig såklart bort till rosé, böljande vatten och solbrända pojkar.

Mitt i allt dyker en antik DN PåStan-recension av Mälarpaviljongen fram. Eller antik och antik - den är daterad till förra året, då menyn fortfarande kunde tolkas som någorlunda genuin och inte var så slätstruken som årets piratkopia till matsedel. Men det är inte därför jag läser artikeln med ett lättare leende på läpparna, utan för författarens förmåga att sätta fingret på alla tänkbara bögbeteenden:

- "På Mälarpaviljongen
är det mesta smart, snyggt och snabbt - ungefär som raggningsidealet i
gayvärlden."
- "Sedan miljöminister Andreas Carlgren invigde pontonen har det
minglats och hånglats och partats där. Som klubb är Mälarpaviljongen ett
puttinuttigt, familjevänligt ställe dit gaypar gärna tar med sig
”kärlekshunden”"

Någonting intuitivt säger mig att det borde vara dags för stockholmspuggorna att sadla om, byta stil och inte vara så fucking explicita så att till och med Krogkommissionen plockar humorpoäng på vår bekostnad...

Rösta Pirat - stöd manschauvinismen

Supersvennen Rickard Falkvinge, f.d. Dick Greger Augustsson, var förra veckan med i ett porträtt i Aftonbladet. Jag hade redan en negativ bild av Piratpartiet, framförallt för mansdominansen i toppen och världsfrånvända enfrågeinriktningen, och efter att ha läst artikeln späddes min skepsis bara på. På fullaste allvar tänker PP bara driva en enda fråga - integriteten - och sedan rösta likadant som det parti som stödjer de mest.

Det finns ingen ideologi, ingen vision ingen tanke om hur samhället skall se ut utanför deras svettiga LAN-lokaler. Men om man får gissa så är det här med mänskliga rättigheter ganska oviktigt. Förutom fri fildelning såklart! Bögar som hängs, kvinnor som vägras abort och kurder som trackasseras är oviktigt så länge det inte går att programmera. Och läkemedel avskaffar de samtidigt som de avskaffar patentlagstiftningen helt och hållet.

Om Piratpartiet mot all förmodan tar över världen med klotteråsikterna på den där sunkiga McDonaldsservetten som tydligen utgör deras urkund, så kan vi vänta oss att Förstepiraterna Engström och Falkvinge låter förvandla den senares insvettade till ett datanördsharem där kvinnorna värmer Billys och ser till så att gubbarnas kondomer blir använda.

...för er som inte vill rösta in ett gäng datanördar som försöker digitalisera bort marknadsekonomin och framstegen inom MR-området så finns det kandidater som bryr sig integriteten i andra partier också. För den rödgröne finns alltid personer som Zaida Catalan (mp), Anna Hedh (s) och Carl Schlyter (mp) - och för den blå bland annat MaeLiz Orrégo Rodriguez (fp), Annika Beijbom (fp) och Marie Wickberg (c). Det är bara att välja. Undvik pirater på söndag bara.

Aktivistnostalgi från 2002.

Såhär mitt i tider med tenta (en, bara en!), studentfiranden, EP-kampanj, EP-valvaka och annat tidskrävande så googlade jag mig fram till ett reportage från QX.se, daterat till 6 juni 2002, ganska exakt sju år sedan från firandet av adoptionslagen.

Vilken tur att kampen för ytterligare reformer inte har förändrats.

Och vilken tur att stilen i övrigt har förändrats...